Tin.

Jag fick reda på att Lunarstorm ska läggas ner. Om bara några dagar.
Även om jag inte använt mig av den sidan på flera år, kändes det ändå trist. Jag har ju levt ett helt halvt liv där. Mailat, bloggat, tyckt och trivts. Det tog bra många försök innan jag kom på mitt användarnamn och kunde logga in. Haha! Det var så länge sen sist.
Jag gick in och sparade ner alla bilder, alla dagboksinlägg och hela mail-konverationer från det som känns som mina tidigare liv.
Det kändes som över hundra dagboksinlägg från mitt tonårs-jag. Den där perioden i mitt liv jag rubricerar som avslutad. Redogörelser från konserter jag varit på,  superlånga inlägg som berettar i detalj om en rolig kväll på stan. Eller bara en åsikt om någon som sa eller gjorde något i skolan, bra eller dåligt.

Framförallt. Många och långa brev, mail, mellan mig och personer som betydde något. Då. Ni som alltid har en plats i mitt hjärta. Så, jag satt och tänkte tillbaka. På känslorna. På tiden och tystnaden. På vad vi gjorde mot varandra.

... och på vem jag är idag. Hur småsaker som förut gjort mig tokig inte spelar någon roll längre. Hur glad och stolt jag är över mitt liv. Över mig själv. Hur långt borta allt det där från förr faktiskt är.
Så, då fick den gamla bloggen dö med Lunarstorm. Den är inte jag längre, den står för ett kapitel(eller flera) i mitt liv som är avslutat. Tack och lov!

Puss på er, välkomna till min (nya!) Blogg.